Jag undrar hur min saga ska sluta. För varje gång jag och Jony ser ett slut på våran kamp för att få vara tillsammans dyker nya problem upp. Nu när vi äntligen fått positivt besked, blivit lovade att få passet stämplat och färdigt.

Då händer det: posten i Brasilien har bestämt sig för att strejka!! gött mos!
Aa, just det, banken också.. så han kan inte få ut alla sina pengar heller. dvs. får låna pengar av sin mor för att kunna åka och hämta passet, som inte ens har kommit fram än. Planet går på fredag!!!

Men det började ju inte med problem nu direkt. och vi får ju skylla oss själva som valt varandra?! hehe

Men det roligaste i hela vår process måste ändå ha varit när vi skulle på intervju i Sao Paulo och ambassadören är sjuk?! är det inte sinnessjukt passande..

Sedan ska Jony skriva i en fullmakt för mig, men får förklarat för sig att han ska skriva sitt namn och inte mitt.. Detta leder till att vi får kämpa för att jag ska få en fullmakt och ens kunna få ett resultat ifrån migrationsverket.

Eller när Jony som måste ha ett nytt ID-kort för att ansöka inte ens får skaffa det, trots visning av pass och födelsebevis.. Man måste visst visa tio andra dokument också? Sen när var inte ett pass tillräckligt?!

Eller när han ska starta ett bankkonto och han inte får det pga. att sjukhuset stavat fel på hans morfars namn i hans födelsebevis. Varför behöver hans morfars namn stå rätt för att han ska kunna öppna ett bankkonto som faktiskt gynnar banken och inte honom?!

Ja, och detta är bara första steget för en "invandrare". Tänk då att gå igenom denna processen utan hjälp av en svensk: dvs. mig.

Nu är det folkbokföring, svenskakurs och inskrivning på arbetsförmedlingen som väntar..

Sen kan vi börja leva som vanliga människor igen :D Cant wait!!!!

ursäkta för ett rörigt inlägg men jag är jävligt stressad runt nu.. Skulle vilja att ni höll tummarna för att passet kommer fram så att vi inte blir av med våra pengar vi lagt på biljetten.. för då har jag inte ens råd att få hit honom:(

Jag är så trött på att vara trött som man brukar säg.. Jag vill ha ett jobb men tyvärr kommer inte det flygande på beställning, jag vill somna och vakna på normala tider, men min kropp tycks inte hålla med. Men snart kommer iaf lilla bebbas hem, då kommer jag iofs få jetlagga med honom innan han blivit normal också. Efter det kan vi börja leva igen! WIEEEE!

Jag är groteskt sugen på att färga håret.
Ni som känner mig vet att jag inte ofta har lyckats hålla mig till en hårfärg längre än ett par månader. Nu har jag dock varit blond i ett år. Det känns bra och duktigt även om detta val kanske förstört mitt hår mer än mina vanliga ändringar mellan tio olika bruna till rött till svart-förändringar jag tidigare velat mellan. Nu har jag i alla fall hittat en bild på en färg jag verkligen tycker e snygg.. Frågan är......................................

Skulle den passa mig? Jag ser ju inte direkt ut som bruttan ovan..